Julen förkroppsligar allt det som är viktigt för mig i livet.
Familjen. Inget går upp mot att ge uppmärksamhet till släktingar du sällan träffar, som att twittra om farbror Bengts magbesvär och ständiga fisande under Kalle Ankatittandet till exempel.
Maten. Att frossa i kött från oräkneliga torterade kadaver är en ynnest som få andra tillfällen under året kan erbjuda.
Omtanken. Julen skänker den där speciella möjligheten att döva sitt dåliga samvete för ett helt års försummelse av nära och kära.
Glädjen. Lyckan av, att efter veckor av stress från julklappshandlande, julstökande och familjemedlande, få sjunka ned i en soffa och stadigt dränka sig med alla former av alkohol som finns tillgänglig, är svårslagen.
Friheten. Att slippa hela skiten nästa år genom att boka All Inclusive i Thailand. Efter att ha dumpat kärringen, såklart.
tisdag 27 december 2011
tisdag 13 december 2011
Shpruterman
På den av vuxna välbesökta bloggen av Chloe Schuterman, där 12-åringen berättar om sitt liv på mellanstadiet, dök det häromdagen upp en extra julstökig bild. Det var en så kallad after shot av det årliga pepparkakshusbyggande som barnlyxmodeikonen har med sina välfriserade internatvänner i slips. Överklassens behärskning var som bortblåst och rich kidsen gick troligen bananas med kristyrspritsaren. På porträttbilden är den vita trögflytande vätskan överallt i Chloes photochenique’a ansikte. Inkletat i håret, över munnen och i droppar hängandes från hennes lilla haka.
Många vuxna gjorde sig lustiga över de uppenbara sexuella parallellerna till de gemensamma kulturella referensramar som cum shots nu är. Bu-hu protesterade PK-vänster. Låt henne vara ett ovetandes lekande barn, hon kommer tids nog att bli varse samhällets sjuka normer och syn på sexualitet bla bla bla. Bilden blev borttagen.
Saken är den att lilla Chloe här tillhör You Tubegenerationen. Hon andas i molnet. Hennes DNA-kod består av ettor och nollor. Det finns ingen normal 12-åring idag som inte vet vad teabagging, Milfs och bukake är, sett en skäggig man knulla en get, kvinnor äta bajs och krigsoffer med huvudena halvt bortsprängda. Oskulden dog så fort bredbandet pluggades in. Barnets nyfikenhet är knappast analog. Det är lika bra att Chloe lär sig vilka signaler som gäller och härdar huden, för vi i samhället kommer annars att krossa henne och filma när vi dansar på hennes kadaver snabbare än hon hinner säger sitt safe word: julafton.
Många vuxna gjorde sig lustiga över de uppenbara sexuella parallellerna till de gemensamma kulturella referensramar som cum shots nu är. Bu-hu protesterade PK-vänster. Låt henne vara ett ovetandes lekande barn, hon kommer tids nog att bli varse samhällets sjuka normer och syn på sexualitet bla bla bla. Bilden blev borttagen.
Saken är den att lilla Chloe här tillhör You Tubegenerationen. Hon andas i molnet. Hennes DNA-kod består av ettor och nollor. Det finns ingen normal 12-åring idag som inte vet vad teabagging, Milfs och bukake är, sett en skäggig man knulla en get, kvinnor äta bajs och krigsoffer med huvudena halvt bortsprängda. Oskulden dog så fort bredbandet pluggades in. Barnets nyfikenhet är knappast analog. Det är lika bra att Chloe lär sig vilka signaler som gäller och härdar huden, för vi i samhället kommer annars att krossa henne och filma när vi dansar på hennes kadaver snabbare än hon hinner säger sitt safe word: julafton.
söndag 4 december 2011
Frihet i en liten string
Är det något vi kan vara säkra på, så är det att moralpaniken alltid hittar nya offer. Det har genom årens lopp varit rock’n’roll, hårdrock, videovåld och våldsamma TV-spel. Varje generation förfasas över ett nytt ungdomsfenomen den inte förstår sig på. Det man inte kan eller vill förstå, är nämligen så lätt att demonisera.
Nu har turen kommit till de hycklande hipstermammorna på Söder. När de en dag dräller runt på H&M med sina barnvagnar, får de se stringtrosor på barnavdelningen. HEEERREEEE GUUUUD! Bloggar och forum översvämmas och spiller över till kvällspressen som frontar och drevet får H&M att backa. De tar bort stringtrosorna ur sortimentet! Konsumentdemokratipöbeln har vunnit. Malliga med näsan i vädret, vaggar Södermorsorna hem, själva iklädda string och push-up-BH.
Liknande scenario händer var och varannan vecka. För smala skyltdockor, retuscherade tidningsomslag, datorrenderade modellbilder. Alltid samma reaktion. Var är tilliten till att våra barn kan välja själva? Att desperat försöka skydda barn från omvärlden är lika naivt som det är skadligt. Det här är den värld vi lever i och de är lika kapabla till att fatta kritiska beslut som du och jag.
Låt ungarna lyssna på Idoljuryns kritik av deltagarnas utseende, se musikvideos på MTV efter midnatt och kisa mot de gryniga ”övervakningsbilderna” i realityprogrammens runkbås. Att de tar efter i beteende och värderingar betyder inte att de ofrivilligt låtit sig påverkats utan att de valt detta själv. Medieutbudet är den fria marknadens förlängda arm och trogna kommunikationstjänare och valfrihet är det högsta priset vi kan vinna. Njut av segern!
Nu har turen kommit till de hycklande hipstermammorna på Söder. När de en dag dräller runt på H&M med sina barnvagnar, får de se stringtrosor på barnavdelningen. HEEERREEEE GUUUUD! Bloggar och forum översvämmas och spiller över till kvällspressen som frontar och drevet får H&M att backa. De tar bort stringtrosorna ur sortimentet! Konsumentdemokratipöbeln har vunnit. Malliga med näsan i vädret, vaggar Södermorsorna hem, själva iklädda string och push-up-BH.
Liknande scenario händer var och varannan vecka. För smala skyltdockor, retuscherade tidningsomslag, datorrenderade modellbilder. Alltid samma reaktion. Var är tilliten till att våra barn kan välja själva? Att desperat försöka skydda barn från omvärlden är lika naivt som det är skadligt. Det här är den värld vi lever i och de är lika kapabla till att fatta kritiska beslut som du och jag.
Låt ungarna lyssna på Idoljuryns kritik av deltagarnas utseende, se musikvideos på MTV efter midnatt och kisa mot de gryniga ”övervakningsbilderna” i realityprogrammens runkbås. Att de tar efter i beteende och värderingar betyder inte att de ofrivilligt låtit sig påverkats utan att de valt detta själv. Medieutbudet är den fria marknadens förlängda arm och trogna kommunikationstjänare och valfrihet är det högsta priset vi kan vinna. Njut av segern!
måndag 28 november 2011
Neger
Jag är realist. Jag tror på det jag ser och kan ta på. Det är många som försöker få en att tro en så massa annat. Reklam, politiker, media. Jag köper det inte. Nej, jag går inte på deras förbannade lögner och svek. Jag tror på ärlighet. Ärlighet varar längst. Det är rätt att vara rak. Jag kallar en spade, för en spade. Det är vad det är. En neger, är en neger. Vänta nu. Självklart förstår jag bakgrunden med slaveriet och allt det där men rasism är ju bara om man värderar vissa raser mer än andra. Det gör inte jag. Alla raser är lika mycket värda. Det är lika lite nedvärderande att kalla en neger för en neger, som att kalla en guling en guling eller ett rödskinn för ett rödskinn.
Folk läser in alldeles för mycket i orden. Det är rädsla för att uppfattas som rasist som styr debatten. Egentligen tycker ingen att det är fel. Och negerar tar inte heller illa upp. Ingen jag har träffat har sagt något och de kallar till och med sig själva för negerar, så varför skulle det vara fel att andra gör det? Men sen är det ju inte negrerna själva som protesterar utan den politiskt korrekta mediasvansen. Har du hört en enda finnländare klaga på finska pinnar? Eller en svensk skrika att han ska knulla din mamma och hämta hela släkten för att döda dig om någon säger vitlök till honom? Nej, just det. Ta saker för vad de är. En neger är en neger, varken mer eller mindre.
Folk läser in alldeles för mycket i orden. Det är rädsla för att uppfattas som rasist som styr debatten. Egentligen tycker ingen att det är fel. Och negerar tar inte heller illa upp. Ingen jag har träffat har sagt något och de kallar till och med sig själva för negerar, så varför skulle det vara fel att andra gör det? Men sen är det ju inte negrerna själva som protesterar utan den politiskt korrekta mediasvansen. Har du hört en enda finnländare klaga på finska pinnar? Eller en svensk skrika att han ska knulla din mamma och hämta hela släkten för att döda dig om någon säger vitlök till honom? Nej, just det. Ta saker för vad de är. En neger är en neger, varken mer eller mindre.
söndag 27 november 2011
Klimathotad
Stormen formerly known as Berit håller på att bedarra. Så här sent på söndagskvällen har rutorna slutat skallra och det är långt mellan vindbyarna som tjöt som Sirenen. Visst har ovädret lämnat ett snigelspår av omkullvälta utemöbler, krossade keramikkrukor och nedblåsta grenar efter sig i stilla villaområden. I morgonljusets grå dager måste skaderapporter skrivas och försäkringsbolag ringas, då Svenssons gått husesyn och inspekterat. Den lilla människan är helt utelämnad och maktlös inför naturens nyckfullhet och det enda vi kan göra är att städa upp och fortsätta med våra liv. För de flesta av oss återgår vi till det normala någon gång efter kafferasten i morgon. För andra tar det lite längre tid.
Några torra standardskämt kommer att dras om växhuseffekten och klimathotet och vi slänger matresterna ordentligt i biogaspåsen på måndagskvällen. Sen återgår vi till samma gamla vanor igen. Vi kollar på Rapport och ser thailändare ståendes midjedjupt i vatten utanför sina hus och tar en lussebulle till. För oss rika i katastrofförberedda länder blåser krisen över väldigt fort och kommer väldigt sällan. De fattig vadar i skiten och hinner inte återhämta sig förrän nästa naturkatastrof lamslår landet. Det är kolonialism all over again. Vi skapar rikedom och bekvämlighet för oss själva och dumpar alla ovälkomna sidoeffekter långt långt borta. Väderimperialism hejhej.
Några torra standardskämt kommer att dras om växhuseffekten och klimathotet och vi slänger matresterna ordentligt i biogaspåsen på måndagskvällen. Sen återgår vi till samma gamla vanor igen. Vi kollar på Rapport och ser thailändare ståendes midjedjupt i vatten utanför sina hus och tar en lussebulle till. För oss rika i katastrofförberedda länder blåser krisen över väldigt fort och kommer väldigt sällan. De fattig vadar i skiten och hinner inte återhämta sig förrän nästa naturkatastrof lamslår landet. Det är kolonialism all over again. Vi skapar rikedom och bekvämlighet för oss själva och dumpar alla ovälkomna sidoeffekter långt långt borta. Väderimperialism hejhej.
måndag 7 november 2011
Underskottet, stupid
Demokrati. Den västerländska civilisationens absolut mest värdefulla… varumärke. Efter kapitalism och fri marknad, förstås. Demokrati. Tankarna går till kamp mot förtryck och orättvisor och gamla män i skägg och lakan som utövade absolut makt i Aten, trots att de endast utgjorde 20% av befolkningen. Vi har antikens Grekland att tacka för vår moderna demokrati. Grekland, som i dagarna fick så mycket skit av omvärlden, för att de ville återuppta traditionen av direkt demokrati, att det blev spektakulär inrikespolitisk clusterfuck.
Dagens representativa demokrati är en nödlösning, född av nationalstatens demografiska tvungenhet. En kompromiss, inte sen att utnyttjas av de med makt och pengar som intressesfärer. Våra folkvalda, folkets representanter, har ett dubbelt uppdrag. De ska dels föra fram folkets talan och dels spegla befolkningens sammansättning. Det funkar skitbra. Är det någon som kan vara säker på empati och förståelse från våra politiker så är det: ensamstående mamma med två barn, själv född i Sverige men med hitflyttade föräldrar, jobbandes inom äldreomsorgen.
Idag har en politikerelit vuxit sig så stark i Sverige, att de folkvalda knappt har någon kontakt alls med det folk, i den verklighet, som de ska representera. Klyftan mellan väljare och vald vidgas på område efter område; lön, utbildning, bostadsområde, konsumtion, fritidssysselsättning. Konsekvenserna av att politiker idag får sin viktigaste respons på sina förslag och reformer via rapporter, opinionsundersökningar och valresultat än via att leva bland och prata med folket de är valda att representera är oöverskådliga. Distansen avhumaniserar politiken. Politik handlar inte om människor längre. Människor har reducerats till siffror. Statistik. Budgetarbetet blir så mycket lättare då.
Visst, olika Lexlagar gör att extremorättvisor blossar upp i kvällspressen med jämna mellanrum men de är undantagen som ger ögonblicksbilder av verkligheten. De fladdrar förbi och försvinner. De gör inget avtryck. De påverkar inte mer än att en utredning startas och begravs. Rapporter skrivs och handlingsplaner upprättas. De ändrar inte normen, synen, på politik. Politiker har gått ifrån att vara tjänare till förvaltare av makt.
De förtroendevaldas främsta uppgift blir då inte att lyssna till, förmedla och genomföra folkets åsikter, utan att fokusgruppera, presentera och sälja. Politik har gått från att vara ideologi till att vara PR. Från samhällsvision till maktmaximering. Politik handlar nu inte om hur vi vill forma samhället utan vem som kan lansera sitt grundlösa tyckande bäst. Allt sker i media, gammalt som socialt. Man hoppar helt enkelt över folket som en aktiv part. Väljaren har gått från att vara en organiserad fackansluten medborgare till en passiv oengagerad konsument. Proffspolitikern vill inte längre ha gräsrotsrörelser. De blir ett lika stort hot mot deras egen maktposition som vilken annan drevskandal som helst. Väljaren ska inte tänka och själv ta beslut grundat på fakta utan känslomässigt påverkas av mediapolerade uttalanden och branschskrivna kampanjer.
Vi har fått en Pricerunnerpolitik. Jämför och välj vad som passar bäst, för dig själv, just nu. Passar det inte din plånbok i ditt nuvarande livspussel, så välj något annat för fan. Mer urholkat kan inte ett idealistiskt begrepp bli. Så självklart ska vi prata om underskottet men inte det demokratiska, utan det ekonomiska.
Dagens representativa demokrati är en nödlösning, född av nationalstatens demografiska tvungenhet. En kompromiss, inte sen att utnyttjas av de med makt och pengar som intressesfärer. Våra folkvalda, folkets representanter, har ett dubbelt uppdrag. De ska dels föra fram folkets talan och dels spegla befolkningens sammansättning. Det funkar skitbra. Är det någon som kan vara säker på empati och förståelse från våra politiker så är det: ensamstående mamma med två barn, själv född i Sverige men med hitflyttade föräldrar, jobbandes inom äldreomsorgen.
Idag har en politikerelit vuxit sig så stark i Sverige, att de folkvalda knappt har någon kontakt alls med det folk, i den verklighet, som de ska representera. Klyftan mellan väljare och vald vidgas på område efter område; lön, utbildning, bostadsområde, konsumtion, fritidssysselsättning. Konsekvenserna av att politiker idag får sin viktigaste respons på sina förslag och reformer via rapporter, opinionsundersökningar och valresultat än via att leva bland och prata med folket de är valda att representera är oöverskådliga. Distansen avhumaniserar politiken. Politik handlar inte om människor längre. Människor har reducerats till siffror. Statistik. Budgetarbetet blir så mycket lättare då.
Visst, olika Lexlagar gör att extremorättvisor blossar upp i kvällspressen med jämna mellanrum men de är undantagen som ger ögonblicksbilder av verkligheten. De fladdrar förbi och försvinner. De gör inget avtryck. De påverkar inte mer än att en utredning startas och begravs. Rapporter skrivs och handlingsplaner upprättas. De ändrar inte normen, synen, på politik. Politiker har gått ifrån att vara tjänare till förvaltare av makt.
De förtroendevaldas främsta uppgift blir då inte att lyssna till, förmedla och genomföra folkets åsikter, utan att fokusgruppera, presentera och sälja. Politik har gått från att vara ideologi till att vara PR. Från samhällsvision till maktmaximering. Politik handlar nu inte om hur vi vill forma samhället utan vem som kan lansera sitt grundlösa tyckande bäst. Allt sker i media, gammalt som socialt. Man hoppar helt enkelt över folket som en aktiv part. Väljaren har gått från att vara en organiserad fackansluten medborgare till en passiv oengagerad konsument. Proffspolitikern vill inte längre ha gräsrotsrörelser. De blir ett lika stort hot mot deras egen maktposition som vilken annan drevskandal som helst. Väljaren ska inte tänka och själv ta beslut grundat på fakta utan känslomässigt påverkas av mediapolerade uttalanden och branschskrivna kampanjer.
Vi har fått en Pricerunnerpolitik. Jämför och välj vad som passar bäst, för dig själv, just nu. Passar det inte din plånbok i ditt nuvarande livspussel, så välj något annat för fan. Mer urholkat kan inte ett idealistiskt begrepp bli. Så självklart ska vi prata om underskottet men inte det demokratiska, utan det ekonomiska.
tisdag 1 november 2011
Dålig timing, Palestina
Nedan följer den svenska röstförklaringen i sin helhet.
"Sweden completely understands the aspiration of Palestine to become a member of UNESCO.
Sweden has for long been deeply committed to the international efforts of achieving comprehensive peace in the Middle East and to a two-state solution with an independent, contiguous and viable State of Palestine living side by side in peace and security with the State of Israel.
We believe that such a solution can only be reached through negotiations. We therefore strongly welcome the Quartet’s result-oriented approach, with clear expectations of concrete proposals and timelines for this endeavor.
Sweden has for long been a major partner for Palestinian state-building and provider of assistance to the Palestinian people. We congratulate Palestine that the AHLC assesses that Palestinian institutions are above the threshold of a functioning state.
Sweden takes note of the UN membership application which is now before the Security Council.
Our vote on the draft resolution today has to do with its timing, not its substance. It should be viewed in the perspective of the urgency we attach to reaching a two-state solution, within the timeframe set by the Quartet. It does not in any way prejudge the position that Sweden might take if the question of the status of Palestine is brought before the UN General Assembly."
"Sweden completely understands the aspiration of Palestine to become a member of UNESCO.
Sweden has for long been deeply committed to the international efforts of achieving comprehensive peace in the Middle East and to a two-state solution with an independent, contiguous and viable State of Palestine living side by side in peace and security with the State of Israel.
We believe that such a solution can only be reached through negotiations. We therefore strongly welcome the Quartet’s result-oriented approach, with clear expectations of concrete proposals and timelines for this endeavor.
Sweden has for long been a major partner for Palestinian state-building and provider of assistance to the Palestinian people. We congratulate Palestine that the AHLC assesses that Palestinian institutions are above the threshold of a functioning state.
Sweden takes note of the UN membership application which is now before the Security Council.
Our vote on the draft resolution today has to do with its timing, not its substance. It should be viewed in the perspective of the urgency we attach to reaching a two-state solution, within the timeframe set by the Quartet. It does not in any way prejudge the position that Sweden might take if the question of the status of Palestine is brought before the UN General Assembly."
söndag 30 oktober 2011
Whatever
En storm i ett Champagneglas tenderar att sprida sig över bordet, från glas till glas. Drevintensiteten behöver nytt bränsle som kan sälja nya klick och lösnummer. Nu är det Moderaternas nya idéprogram som attackeras. Det är formuleringen att Moderaterna har ”stött kampen för allmän rösträtt och bekämpat apartheid” som Aftonbladet och dess svans förfasas över. Att Moderaterna skulle ha stött denna kamp är, naturligtvis, inte sant. Det vet vi alla. Men det är inte det som är poängen. Inte heller att Vänsterpartiet har mögligt kommunistiskt mjöl i påsen och revolutionsglorifierande skelett i garderoben.
Poängen som alla tycks missa är att politik är åsikter. Det handlar inte om fakta. Det handlar om tolkningsföreträde, om problembeskrivningsföreträde och om PR. Vänsterfalangen kan skrika sig hesa med slagord som historierevisionism och historielöshet, det spelar ingen roll. Alliansen styr landet nu. Alliansen är det statsbärande alternativet. Allmänintresset. Och det är Alliansen som skriver historien. Tyck vad ni vill, det gör vi i Alliansen.
Poängen som alla tycks missa är att politik är åsikter. Det handlar inte om fakta. Det handlar om tolkningsföreträde, om problembeskrivningsföreträde och om PR. Vänsterfalangen kan skrika sig hesa med slagord som historierevisionism och historielöshet, det spelar ingen roll. Alliansen styr landet nu. Alliansen är det statsbärande alternativet. Allmänintresset. Och det är Alliansen som skriver historien. Tyck vad ni vill, det gör vi i Alliansen.
söndag 16 oktober 2011
Demokratikostnad
Jag hade förmånen att på plats bevittna helgens demonstration av SDU i Malmö med egna ögonen och här följer mina reflektioner.
Den enorma polisiära extrasatsen kostade 1,5 miljoner kronor. 30 pikébussar, 200 poliser, specialfordon, hundförare och helikopter krävde förstärkning från både Stockholm och Västra Götaland. Detta för att drygt 70 medlemmar ur ett demokratiskt parti, inklusive några inbjudna italienska fascister, skulle demonstrationståga ett ynka hundratal meter mellan två torg. Två torg som vid marschstarten var tömda på folk och avspärrade med kravallstaket, pikébussar och kravallpolis.
Har vi råd med detta? Är demokratin värd detta? Alla förstår ju att de 90 omhändertagna, 22 frihetsberövade och 3 anhållna alla är vänsteraktivister. Proffsdemonstranter, våldsverkare och brottslingar. De var inte bara där för att protestera mot SDU utan mot polisen. Precis som huliganer inte är på arenan för att kolla på fotboll utan för att slåss. Det är dessa intoleranta provokatörer som inte accepterar oliktänkande som är ett hot mot vår demokrati, inte SD.
Men det är svårt att identifiera alla dessa gatans terrorister i det enorma folkhav som var där för att visa sitt missnöje mot SDU. Visst, de hade huvtröjor, ansiktsmask, fasttejpade mitsar och alla hade synliga klarrosa tygremsor på sig men det var ändå rätt av polisen att tvinga killen i rullstol eller det gamla pensionärsparet att utrymmas. Lagen är lika för alla. Precis som när jag blev utvald för selektering, polisens språk för visitering, medan den korta späda blonda kvinnan före mig bara släpptes igenom. Vilket hon tydligt påpekade medan jag tvingades vända mig om och som gjorde att poliserna pressades att svara ”känsla” på frågan vad det var som utgjorde skälet till att vissa valdes ut till selektering men inte andra. Hennes frågor gjorde också att min visitering avbröts och de släppte igenom mig. Det har jag absolut inget problem med.
För det gäller att verkligen veta vem som är fiende och vem som är vän. Visst, 20% av SDU har kopplingar till högerextrema organisationer men just nu, just nu är de lugna. Renrakade och rakryggade står de tysta med sina fanor höjda medan polisen riktar all uppmärksamhet mot oss i folkhavet. SDU/SD filmar och fotograferar alltid sina motdemonstranter för identifiering i efterhand. I förebyggande syfte alltså, inte som ett kamparv från tidigare extrema tider. Så också den här gången. Filmkameror riggade på stativ. Tysta registrerar de hatet som kan återupplevas och skickliga användas. Och precis bredvid deras kameror står polisens kameror. Lika tysta, registrerandes samma hat att sparas och analyseras fast på annan plats.
I en demokrati så måste det finnas flexibilitet och utrymme att stå ut med lite offentlig rasism, för alternativet, miljoner bortslösade skattepengar på beskydd av dessa förespråkare för att vänsterextremister visar otillbörligt stöd mänskliga rättigheter och solidaritet, det är inte ok.
Den enorma polisiära extrasatsen kostade 1,5 miljoner kronor. 30 pikébussar, 200 poliser, specialfordon, hundförare och helikopter krävde förstärkning från både Stockholm och Västra Götaland. Detta för att drygt 70 medlemmar ur ett demokratiskt parti, inklusive några inbjudna italienska fascister, skulle demonstrationståga ett ynka hundratal meter mellan två torg. Två torg som vid marschstarten var tömda på folk och avspärrade med kravallstaket, pikébussar och kravallpolis.
Har vi råd med detta? Är demokratin värd detta? Alla förstår ju att de 90 omhändertagna, 22 frihetsberövade och 3 anhållna alla är vänsteraktivister. Proffsdemonstranter, våldsverkare och brottslingar. De var inte bara där för att protestera mot SDU utan mot polisen. Precis som huliganer inte är på arenan för att kolla på fotboll utan för att slåss. Det är dessa intoleranta provokatörer som inte accepterar oliktänkande som är ett hot mot vår demokrati, inte SD.
Men det är svårt att identifiera alla dessa gatans terrorister i det enorma folkhav som var där för att visa sitt missnöje mot SDU. Visst, de hade huvtröjor, ansiktsmask, fasttejpade mitsar och alla hade synliga klarrosa tygremsor på sig men det var ändå rätt av polisen att tvinga killen i rullstol eller det gamla pensionärsparet att utrymmas. Lagen är lika för alla. Precis som när jag blev utvald för selektering, polisens språk för visitering, medan den korta späda blonda kvinnan före mig bara släpptes igenom. Vilket hon tydligt påpekade medan jag tvingades vända mig om och som gjorde att poliserna pressades att svara ”känsla” på frågan vad det var som utgjorde skälet till att vissa valdes ut till selektering men inte andra. Hennes frågor gjorde också att min visitering avbröts och de släppte igenom mig. Det har jag absolut inget problem med.
För det gäller att verkligen veta vem som är fiende och vem som är vän. Visst, 20% av SDU har kopplingar till högerextrema organisationer men just nu, just nu är de lugna. Renrakade och rakryggade står de tysta med sina fanor höjda medan polisen riktar all uppmärksamhet mot oss i folkhavet. SDU/SD filmar och fotograferar alltid sina motdemonstranter för identifiering i efterhand. I förebyggande syfte alltså, inte som ett kamparv från tidigare extrema tider. Så också den här gången. Filmkameror riggade på stativ. Tysta registrerar de hatet som kan återupplevas och skickliga användas. Och precis bredvid deras kameror står polisens kameror. Lika tysta, registrerandes samma hat att sparas och analyseras fast på annan plats.
I en demokrati så måste det finnas flexibilitet och utrymme att stå ut med lite offentlig rasism, för alternativet, miljoner bortslösade skattepengar på beskydd av dessa förespråkare för att vänsterextremister visar otillbörligt stöd mänskliga rättigheter och solidaritet, det är inte ok.
lördag 3 september 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
