onsdag 10 april 2013

Leka domare

Det svenska nämndemannasystemet är underbart. Till sin hjälp har de juridiskt utbildade domarna väldigt gamla politiker. Närmre bestämt tre till antalet. Nämndemännen är med och fattar alla beslut i domstolen, alltså både om det ska bli en friande eller fällande dom och sen om en eventuell påföljd. Vid beslut har alla fyra dömande personer demokratiskt var sin röst. Vid lika många röster, har domarens åsikter utslagskraft.

Systemet stipulerar att de måste vara politiker* och att de är väldigt gamla**. Nämndemän kallas även lekmannadomare. Helt vanliga, väldigt gamla politiker, leker domare. I andra människors rättegångar. De politiska lekmannadomarna får dock inte vara politiker i rättssalen. Det är förbjudet och strider mot domareden. Så när de väldigt gamla politikerna kliver in i rättssalen, så är de helt plötsligt inte politiker längre, utan bara väldigt gamla personer. Tryggt och representativt, tycker jag.

Så då kan man alltså alltid utgå ifrån att de väldiga gamla personerna inte dömer efter sin politiska övertygelse, för då hade kanske

en socialdemokrat alltid fällt alla Juholts släktingar,
en vänsterpartist alltid fällt alla med bankkonton,
en miljöpartist alltid fällt alla icke-antroposofer,
en folkpartist alltid fällt alla som inte klarat språktest och nationella prov i förskolan,
en centerpartist alltid fällt alla utanför Stureplan,
en moderat alltid fällt alla sjuka och arbetslösa,
en kristdemokrat alltid fällt alla evolutionister och
en sverigedemokrat alltid fällt alla invandrare.

Det är verkligen tur att det inte är så. Det är också tur för enligt en ny omfattande undersökning så är nämndemännens inflytande över domstolens beslut obefintligt. Bara en procent av domarna har avgjorts av nämndemän som har en avvikande åsikt från de rättskunniga domarna. Så det känns verkligen meningsfullt att väldigt gamla politiker sitter i domstolar, utan någon juridisk utbildning och dömer i egenskap av statliga tjänstemän, helt frikopplade från personliga fördomar och värderingar.


*De måste inte vara politiker men de utses av de politiska partierna och de väljer typ aldrig några andra än partikamrater.

**De måste inte vara väldigt gamla men eftersom jobbet är pro bono (du får ersättning för den inkomst du går miste om) och inte ger tungt cred inom media i ditt CV, är det bara väldigt gamla personer som ställer upp.
blog comments powered by Disqus
Flattr this